Guldstämplar

För att verifiera och informera om guld så är ofta guldet i sig stämplat med små stämplar. Dessa stämplar är väldigt små, och i många fall kan det vara nödvändigt att använda sig av ett förstoringsglas eller en så kallad lupp när man inspekterar dem. Att stämpla guld är inget nytt, utan det har gjorts i flera århundraden och det finns flertalet olika stämplar som var och en indikerar olika saker vilket vi här nedan kommer att gå igenom. Värt att nämna är att stämplar ibland kan vara förfalskade, vilket gör att guld bör testas vid minsta lilla ovisshet. Här kan du läsa mer om hur vi på Diamantbrev testar guldets äkthet.

Nödvändiga stämplar, och även obligatoriska stämplar

Vid tillverkning av guldsmycken eller andra guldföremål med en vikt över 1 gram i Sverige så måste vissa stämplar appliceras för att föremålet i fråga sedan skall få säljas i Sverige. Stämplarna som är ett krav är finhaltsstämpeln i kombination med antingen en namnstämpel och/eller en kontrollstämpel.

Säljguiden – Karatstämpel

Finhaltsstämpeln

Finhaltsstämpeln på exempelvis ett smycke anger hur mycket guld smycket innehåller. Stämpeln kan antingen vara formulerad i Karat, alternativt så kan den vara formulerad i antal tusendelar guld. För att redogöra, så tar vi en ring som exempel. Ringen är tillverkad i 75% guld, och 25% annan metall. Denna ring skall då stämplas antingen 18k eller 750. Finhaltsstämpeln är obligatorisk vid tillverkning av smycken med en guldvikt över 1 gram i Sverige.

Karathalternas olika stämplar:

24K

999
99.9%

23K

958
95.8%

22K

920
92.0%

20K

833
83.3%

18K

750
75.0%

14K

585
58.5%

Säljguiden – Smyckestillverkare

Namnstämpeln

När ett smycke tillverkas så kan guldsmeden välja att stämpla sin namnstämpel. Denna stämpel kan då ’’ta ut’’ kravet att stämpla en kontrollstämpel, som vi kommer till snart. Namnstämplar skall vara godkända och registrerade hos SWEDAC för att anses giltiga. Visuellt är stämpeln en enkel rektangulär form med 2 eller fler versaler inuti. I och med att namnstämpeln kan ersätta kravet för en kontrollstämpel så medför detta ansvar på namnstämpelverkställaren. Stämpeln bär ansvaret för att det faktiska guldinnehållet i smycket stämmer överens med avsedd finhaltsstämpel.

Säljguiden – Kattfoten

Kontrollstämpeln

Kontrollstämpeln är en statlig stämpel som garanterar att innehållet i ett smycke stämmer överens med resterande stämplar på smycket. Stämpeln uträttas av tredjepart som givits fullmakt från SWEDAC. Stämpeln till utseendet är en kattfotsformad sköld med de svenska 3- kronorna inuti. Efter kattfoten så stämplas ansvarige tredjeparts identitetsnummer.

Säljguiden – CCM

Den internationella kontrollstämpeln

Utöver nationella kontrollstämplar som kattfoten finns en internationell motsvarighet: CCM (Common Control Mark) – en vågsymbol tillsammans med finhalten, exempelvis 750.

Stämpeln infördes genom Wienkonventionen på 1970-talet och löste ett praktiskt problem: smycken som kontrollerats i ett land behövde tidigare testas om i varje nytt land de såldes i. Ett föremål med CCM är testat en gång och accepterat i alla anslutna länder. En fullständig internationell märkning består ofta av fyra delar: CCM-vågen, nationell kontrollstämpel, ansvarsstämpel och finhaltsstämpel.

Säljguiden – Tillverkningsår

Årsstämpeln

En årsbeteckning avser vilket årtal ett smycke eller annat föremål är tillverkat. Beteckningen skrivs med en bokstav följt av ett tal. Kombinationen avser då sedan ett specifikt årtal. Systemet sattes i bruk 1759. Då angavs årtalet med en A stämpel, och sedan för varje år som gick så gick man ett steg i alfabetet (J, W, Å, Ä, Ö användes inte). När man kommit fram till år 1782 så var det helt plötsligt slut på bokstäver, och man började då om hela förloppet, fast med en 2:a efter A. Smycken som tillverkas 2026 stämplas D12. Via SWEDAC kan man beställa hem en kostnadsfri tabell för årsbeteckningarna, alternativt så finner du tabellen här.

Säljguiden – Tillverkningsort

Ortstämpeln

En ortstämpel är precis som det låter, en stämpel för att indikera vart smycket är tillverkat och är en tillämpning från så tidigt som 1400-talet. Varje ortstämpel är unik men är alltid någon slags form med ett emblem eller bokstav/siffra inuti. Här finner du en specifikation för de olika ortstämplarna.

Säljguiden – Förgyllning

Stämplarna som avslöjar en förgyllning

Lika viktigt som att känna igen äkta guldstämplar är att känna igen märkningarna som anger motsatsen. Förgyllda smycken behöver inte stämplas alls i Sverige – men när de märks används bland annat:

GP (gold plated), GEP (gold electro plated), HGE/HGEP – elektroplätering i stigande tjocklek
GF (gold filled), Plated, Plaque (den franska varianten)
Doublé – gulddoublé, ett tjockare guldlager än vanlig förgyllning
1/10, 1/20 eller ”X microns” – anger förgyllningens tjocklek
”Gul metall” – en gravyr som förekommer i svensktillverkade förgyllda ringar
Metal/Metall – tydlig markering att föremålet inte är av ädelmetall

24K. Ett smycke stämplat 24K är i praktiken nästan alltid förgyllt. Massivt 24-karatsguld är för mjukt för smycken och används i princip endast till tackor och mynt.

Värt att känna till är också silverstämplarna 925 och 830/835 samt kattfoten med ett ”S” – många föremål som ser ut som guld visar sig vid stämpelkontrollen vara förgyllt silver.